Det börjar likna något

Jajamen, det börjar ju likna ett hem här hemma!

Dock har jag helt förlagt våra gardinstångshållare, så imorgon tar jag med mig min sjukling till Jysk som ligger några hundra meter bort, och köper nya.

Ska även kolla in rullgardiner/persienner där, och kanske har dom en mangelkorg åt mig? Hm, hoppas.

Har roat mig med att packa upp kartonger idag, pluggat lite och tvättat massor.
Fick upp en gardin också, i vardagsrummet, men jag är inte nöjd, den måste ha två paneler med, då blir det snyggt.

Förhoppningsvis möter vi ingen imorgon, så jag måste kallprata, huhu, min stora skräck.

Något som är lite jobbigt med mig, är att jag inte kommer ihåg ansikten, om jag inte sett dom varje dag i minst en vecka i sträck, minst.. Det är lite förvirrande när man möter ungarnas kompisars föräldrar och dom hejar, har ingen aning om vilka dom är, för jag ser dom ju typ aldrig. Men har läst att det tydligen är en ganska vanlig åkomma vi aspergare har, och det känns ju lite bättre, att fler än jag har det där problemet.
I tonåren hade jag extremt svårt att känna igen folk, speciellt som att man ofta träffade folk när man var onykter; för då kunde jag var social…ingen bra kombo i längden! :)

0

Du kanske också gillar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *