Säkert femton personer har frågat mig om jag har aspergers syndrom.
Min läkare har också frågat.
Jag svarar alltid samma sak.
Jag vet inte. Kanske?
Jag fyller mer än nog i alla kriterier för aspergers, men jag har inte något behov i att bli diagnostiserad hos läkare. Jag känner mig själv, jag vet hur jag funkar och allt.
Jag behöver inte någon diagnos och ännu mer mediciner.
De mediciner jag äter nu funkar utmärkt.
Stöd behöver jag inte, jag har min psykolog jag kan ringa och jag har mina rutiner.
Jag har levt med mina egenheter i så många år, så utan dom, vad vore jag då?
Då hade jag nog inte känt igen mig själv.
Så, har jag aspergers? Jag vet inte.
Troligtvis har jag det. Men jag är glad ändå. :)