Kära nån, vilken dag.
Ungarna skulle springa centimetermaran med Peppe idag, och jag skulle stå i mål och vänta.
När jag väl ser dom..då är Max borta.
700 + barn och lika många föräldrar..och min Max försvunnen =(
Fick springa runt runt och leta, till slut såg jag honom, en mamma hade tagit hand om honom!
Tack och lov för snälla människor :)
Stackars Max var så ledsen, han har aldrig kommit bort så där förut.
Vi åkte och köpte massa glass som tröst. Nu är han inne med mig, han vill inte gå ut utan mig. Lillslarvern.