Jag klarar inte stress så bra. På jobbet, fine, men i privatlivet. Nopp.
Imorse, ungarna till dagis och fritids, sen iväg till psykologen.
Sen försöka klämma in ett mellis på tåget till jobbet. In i datorn, massa massa mail.
Klämma in lunch och mellis i allt.
Ringer som tusan.
Slutar fem, stressa hem, fullt tåg, springa till dagis och fritids där ungarna är sist.
Sen handla, hem och laga mat och försöka hinna äta själv.
Behöver jag säga att jag är trött?
Det är min första dag tillbaka sen sjukskrivningen, det är för tidigt med så här mycket stress!