Slut på höstlovet

Idag är det dags för ungarna att återgå till skolan igen, slut på höstlovet. Moa ska äntligen få komma tillbaka till sin vanliga skola också, för nu har dom byggt klart paviljongerna, och hennes klass slipper bussas till en annan skola. Skönt för dom.

Max cyklade iväg till skolan, lite mindre glad, haha, tonåringen tar ut sin rätt, han skulle nog hellre vilja vara hemma och sova. :)

Mina ligger och tar en tupplur, vi ska ut och ta en långpromenad tänkte jag, har satt igång diskmaskinen och tänkte sätta igång tvättmaskinen sen också.

Såna långa dagar nu, vad ska man göra liksom? Orkar ju inte mycket alls, är mest trött hela tiden, det tar tid sånt här sa läkaren, men det kommer bli bättre. Jag hoppas det.
Det största steget är taget sa hon också, att söka hjälp. Ja, det tog emot, men jag gjorde det. Man klarar inte allt själv jämt.

Måste ut med hunden snart, sen ska jag påbörja en ommöblering på ovanvåningen tänkte jag. Peppe ska sätta upp en sminkhylla åt Moa idag, och jag ska flytta ut hennes skrivbord till allrummet där uppe istället.

Continue Reading

Höjda mediciner och sådant

Jahapp, just nu går jag på högre doseringar av mina mediciner, vi har dubblat en gång och så höjde dom en gång till. 
Läkaren skrev ju ut ångestdämpande också, så jag ska ha under höjningen, men jag hoppas att jag slipper det. Gillar inte såna starka mediciner.

Jag har lite svårt att komma på saker för att få dagarna att gå, det blir mest att mysa med hunden, promenera och se på youtubevideos. Filmer tröttar ut mig, och teveserier kan jag bara se något avsnitt innan jag blir trött.
Svårt!

Inatt gjorde jag något konstigt. Jag lade telefonen på laddning igår, då var den igång. Jag vaknade vid ett, sa åt Peppe att jag måste sätta på telefonen, och tametusan, den var avstängd! =O
Hur visste jag detta? Han hade inte somnat än, så jag har inte stängt av telefonen. HUR?
Jag fattar inte.

Vad mer? Jag byggde en hage åt grisarna igår, så de är så nöjda så, på nätterna får de vara i sin bur, men hela dagarna får de springa ut och in som de vill.
Det blev jättebra. 

Imorgon ska vi ta en tripp till Västra Frölunda och Sisjön, jag vill till Ongo och ungarna vill hitta halloweenkostymer. Jag vill till Dollarstore också, men vi får se om det hinns med.
Moa bubblar om att hon ska sova över hos kompisar i helgen, isåfall ska vi andra se på Venom har vi tänkt :D

Drömde jättemycket om min mormor inatt, jag var så glad över att få se henne en gång till, kramade om henne jättemycket. Ugh, vad jag saknar min mormor…

Continue Reading

Det här med asperger.

Kunskapen om asperger är låg. Ibland undrar jag om folk ens vill försöka lära sig om diagnosen, även fast vi är såå många som har det. Jag tänkte jag skulle hitta lite bra information om det.

På sidan Attention hittade jag följande information som är SÅ bra, och passar väldigt bra in på just mig.

“ASD/Aspergers syndrom  innebär att man har varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och interaktion i ett flertal olika sammanhang. Diagnosen innebär också att man ofta har begränsade repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Det kan ta sig uttryck i oflexibel fixering i rutiner och starkt begränsade intressen. Det är också vanligt att personer med ASD/Aspergers syndrom är känsliga för olika sinnesintryck – såsom ljud, ljus, lukt och beröring. Symptomen för ASD/Aspergers syndrom – och graden av symptom – varierar från individ till individ, men typiska egenskaper hos personer med diagnosen kan vara:

  • Svårigheter i kontakten med andra människor
  • Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid
  • Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra
  • Bristande motorik
  • Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar
  • Säregna eller ovanliga sinnesintryck

Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier. Men ASD/Aspergers Syndrom innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med diagnosen vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga”

Det är så mycket som stämmer in på mig här. Speciellt det här med att jag har lätt att utveckla depression. Just nu är jag ju inne i en svår episod, plus att jag är utmattad, så jag har det lite körigt just nu. Jag kan som sagt inte ens läsa böcker (SOM JAG ÄLSKAR), för jag förstår inte vad jag läser. När jag går promenader brukar jag ha en ljudbok i öronen, det går lite lättare, och så slipper jag höra allt oväsen som sker utanför lurarna. Det låter mycket i världen folk, massor. Ljud är ett stort problem. Jag kan inte filtrera bort ljuden. Så bara att gå i en vanlig mataffär är en pärs. Det är blippande från kassan, mummel från kunder, pratande, fläktar, vagnar, ja, ni förstår.

Jag önskar att folk frågade mig om de undrar något, istället för att bara vara tysta och anta saker.
Jag önskar att min familj kunde visa lite intresse i diagnosen och försöka lära sig något, istället för att bara anta att jag är helt normal och fungerar som alla andra. För det gör jag INTE.

Jag önskar så att jag bara kunde ta kontakt med någon, och säga “Hej, har du tid att prata? Jag har så mycket jag skulle behöva få ur mig”
Men istället sitter jag bara tyst, eller stirrar på skärmen och önskar att jag hade modet.
Jag vill inte störa.

Continue Reading