Hur är det egentligen att ha aspergers?

Tänkte jag skulle försöka förklara lite hur mitt liv är. Jag är diagnostiserad i vuxen ålder med aspergers, numera heter det autismspektrumtillstånd.
Jag har hela mitt liv känt mig annorlunda, jag har inte brytt mig om saker som andra gjort, upptäckte killar rätt sent, började dricka rätt sent. Det mesta rätt sent.
Jag har älskat att se på film och läsa böcker hela mitt liv, ända sedan jag började läsa vid fyra års ålder.
Jag kunde inte prata med folk när jag var nykter upptäckte jag när jag blev runt arton år, jag fick alltid lov att supa mig redlös för att kunna vara social, vilket kanske inte kan vara så bra nej, det blir ännu jobbigare när man är nykter sen. Därför har jag nu helt och hållet sluta dricka alkohol, och tar smällen direkt istället, jag försöker så gott jag kan att prata med andra.

Jag blir lätt trött när jag är ute bland folk, och har svårt att hänga med i samtal när det pågår, för jag har svårt att reda ut alla ljudintryck som finns överallt.
Det kan vara allt ifrån en surrande fläkt, någon som pratar i bakgrunden, en teve, en radio, jag kan inte filtrera bort ljuden.
Detta gör att jag blir helt färdig i skallen ganska fort, och får jag inte komma därifrån och vila huvudet, då börjar jag stimma.
Stimma innebär att jag kan börja göra repetetiva saker, som att skaka på benet, humma något för mig själv, börja kolla mobilen mitt i ett samtal, eller något annat som kan få mig att sluta tänka på det som händer.
Det lugnar mig och får mig att slappna av, men kan ses som väldigt märkligt kanske för andra. Jag biter mig ofta i läppen eller på insidan av kinden när jag börjar stimma, och även i sömnen har jag gjort det ett par gånger.

Jag har vissa beteenden som är tvångsmässiga, som att saker måste göras på ett visst sätt, och görs de inte på det “rätta” sättet, då måste jag göra om allt. Detta medicineras jag för, och det har faktiskt blivit bättre. Jag måste dock planera hela dagarna, och går något fel, ja då är det total katastrof för mig.

Jag blir väldigt lätt trött, och måste sova middag minst en gång om dagen oftast. Då kan jag sova flera timmar i sträck, för att ändå vara trött efteråt, och faktiskt, kunna sova hela natten utan problem också. Men andra dagar är jag pigg och klarar att vara vaken och alert.

Sociala biten har jag enormt svårt med. Jag är den som hellre sitter tyst och ensam, än sitter i en klunga och är aktivt med i ett samtal. Jag föredrar om jag måste umgås, små grupper.
För att hålla kontakt med mina vänner så brukar jag inte ringa, utan jag smsar eller chattar helst. Telefonsamtal är något som är jättejobbigt, jag blir stressad och nervös.
Kallprat är något som jag har jättesvårt för, när man sitter på möten och sånt, det leder till att jag är helt dyngsvettig efteråt.  Ansiktsuttryck är svåra att tolka,och tonlägen, även om jag har lärt mig ganska mycket hur folk ser ut och låter när de pratar genom åren. Att se folk i ögonen är riktigt svårt, jag vill hellre sitta och kolla runt på allt annat, men ibland gör jag det för att jag tvingar mig, när jag ska vara seriös på möten och sånt, men helst klarar jag mig utan sånt.

Kroppskontakt är något som jag också har enormt svårt för. Jag klarar att krama min karl och mina barn utan problem, men andra tycker jag det är jobbigt att ha kroppskontakt med, även med mina föräldrar.
När det är mycket folk och trångt, är jag den som drar mig undan så mycket som möjligt så ingen ska nudda vid mig, då mår jag fysiskt illa.

Dofter är jag enormt känslig mot. Vissa parfymer kan ge mig panikångest, men oftast blir det “bara” illamående och huvudvärk.
Min gubbe har vant sig, och låter mig köpa duschcreme och sånt till familjen, där jag alltid luktar om det är en “okej” doft.. :)
Jag kan heller inte ha vissa kläder, de måste sitta löst och ledigt, jag klarar inte av när det är för tight, för då får jag panikkänsla. De måste även vara mjuka och sköna. Stickigt går inte, då slänger jag hellre plagget.

Har jag några specialintressen? Ja, jag har ett par, jag samlar böcker, har flera bokhyllor fulla, och jag läser oftast böckerna flera gånger. Jag kan se vissa filmer hur många gånger som helst utan att lessna, och jag är tydligen en jäkel på åttiotalsmusik. :) Är det något som intresserar mig kan jag hålla på i timmar med det, medan om det är något som är totalt ointressant för mig, då undviker jag det hellre.

Jag skulle kunna sitta och skriva hur länge som helst om detta, men det här är bara en liten del av mitt liv. Flera har sagt att jag borde skriva en bok, och ja, kanske en dag? =)