Jag tänkte jag skulle skriva ner lite om min operation. Det jag minns åtminstonde.
Jag sov över på B&B som låg bredvid sjukhuset dagen innan, eftersom jag skulle vara på avdelningen åtta på morgonen.
När klockan var sex, då hade jag lessnat på att försöka sova, jag sov ganska dåligt den natten.
Jag duschade med den äckliga descutansvampen och stank sprit hela jag. Isch.
Ingen frukost fick man heller, taskigt, dom hade dukat upp värsta buffén.
In till sjukhuset, leta reda på avdelningen som låg på 7e våningen. Högt upp!
Möttes av två urpigga gubbar som hade opererats dagen innan, mycket trevliga.
Sen kom en sköterska och gav oss kläder och skor samt en säng. Ett skåp att låsa in våra saker i också.
Sen hände saker ganska fort, narkosläkaren kom och pratade, sköterskan pratade. Alla pratade.
Sen fick vi dropp och grejor, urläckra var vi.
Jag var nummer fyra i operationskön och fick vänta till runt 11 tror jag. Sen kom sköterskan Leif och hämtade mig.
Då skulle vi köra ner min säng till operation. Japp. Jag fick hjälpa till och köra den själv :P
När jag kom ner på operation så parkerade vi min säng, och jag fick sätta mig med min kudde och mitt dropp och vänta.
Medan jag satt där såg jag hur dom rullade ut tjejen som var innan mig, då blev jag supernervös!
Sen kom narkosläkaren och hämtade mig, gulp, nu är det dags! Vi gick in i operationssalen, där det var massor med folk.
Massor!
La mig på bordet, de började genast spänna fast mig och greja, man opereras stående (!) och sen sa dom åt mig att nu kommer vi sätta på masken på dig och sen kommer du sova innan du hinner räkna till tre. Pfft tänkte jag.
1,2 zzzzzzzzzzz.
Det nästa jag minns är att sköterskan Laila ropar åt mig att nu måste jag vakna och sätta mig upp. Glääääh.
Sånt vill man inte höra när man sover. Dessutom mådde jag så ILLA av narkosen.
Jag mådde illa resten av dagen, varje sekund jag rörde mig klöktes jag och hade svindel.
(Jag blir lätt åk och sjösjuk)
Så resten av dagen var en kamp, jag hade ont och jag mådde dåligt. Men jag kämpade på. Sakta men säkert.
När natten kom mådde jag bättre, och dagen efter mådde jag riktigt bra!
Dag 1 efter operationen, fick vi börja dricka och äta. Vi slapp droppet (tack för den) och fick äta frukost, mellis, soppa.
Kämpigt. Man har ingen vidare matlust.
Sen fick jag åka hem vid halv två. Kändes skönt, men ingen vidare hit att åka tåg dagen efter en operation.
Rekommenderar bilskjuts faktiskt!