Nu har jag två saker jag har svårt att acceptera.
Jag har en son i soffan just nu som är så söt, har han kommit från mig? Är han verkligen här?
Är han min och Peppes och vad har vi gjort för att förtjäna en sån söt och underbar son?
Jag har ring på fingret, jag är förlovad med världens underbaraste människa,
en karl som skulle gå genom eld och vatten för oss, som jag skulle göra vad som helst för tillbaka!
Jag kan nog bara konstatera att jag är den lyckligaste människan i världen
trots att jag inte sover så bra om nätterna för lilleman inte vill sova
(han ville vara vaken mellan halv tre och fem imorse tillexempel.), men jag är lycklig ändå!
Jag kan le mot lilleman och säga att han är så söt ändå,
fast han får sin mamma att bli den tröttaste i världen!
Igår firade vi alla hjärtans dag genom att köpa hem middag för två personer från kinarestaurangen.
Vi kollade på Torsk på Tallin och fnissade medans vi åt.
Sen skulle vi se på Red Eye, en koreansk skräckis, och byta ringar tänkte vi,
men då går han ner på knä och friar..min sötis! Min ÄLSKLING!
Ringarna är jättefina, stainless steel heter dom, och det står Sensa Tempo inuti.
Det har Peppe valt, det betyder “Tidlöst”. Romantikern där!
Vad ska jag göra idag då? Funderar på om man ska ta och sova lite middag,
men med min tur vaknar väl lillemannen om jag lägger mig ner och vilar.
Jag måste dammsuga..undrar om man kan göra det senare idag när karln kommer hem kanske..
Kan passa på att diska så länge.
Fick lov att fota ängeln idag, han är på så bra humör.
Så här glad var han när han vaknade från sin tupplur!
Emma var nyfis på ringarna, jag har en bild på hur dom ser ut, jättefina..
*klistra in*